3 april

Läst

https://i1.wp.com/www.bokia.se/mediaarchive/1105626/main/goteborgarnas-promenadguide.jpg

* Göteborgarnas Promenadguide. 70 tips för promenaden, utflykten, motionsrundan

Första gången jag såg den här boken tänkte jag: Vilket opraktiskt format för en promenadguide, inbunden liggande A4. När man öppnar den måste man hålla den med båda händerna, och det är inget praktiskt sätt att gå på ute i naturen. När jag så småningom kunde titta närmare på den insåg jag att det inte har någon betydelse, eftersom det inte finns någon anledning att ha med sig boken på promenaden. Den berättar visserligen om 70 olika ställen där man kan promenera, men det finns inga promenader beskrivna, bara lite allmän information om vad som finns på platsen kompletterat av ett stort antal bilder; skogsstigar och utsikter över vatten blir snabbt enformiga. Varje ”promenad” har ett uppslag med text, bilder och en liten karta som ska förklara var i göteborgstrakten platsen ligger. Känner man inte igen området har man ingen större nytta av kartan för att hitta dit. Längst bak i boken finns ett par större kartor där det antagligen var tänkt att alla platser skulle markeras eftersom ett klassiskt gridsystem med bokstäver och siffror är tryckt längs kanterna av kartorna, men det tycks ha övergetts för det finns inga hänvisningar i boken. Kartorna är helt oanvändbara eftersom all text är för liten för att kunna läsas. Det går alltså inte att få någon uppfattning om var de 70 ”promenaderna” ligger i Göteborg och trakten runt om. De små kartorna på varje uppslag innehåller en stor röd pil som verkar peka på något, oklart vad, den tycks inte ha något att göra med den bästa startpunkten. För Brännö pekar den på Saltholmen. Det finns korta vägbeskrivningar, som tycks utgå från att man kör bil från centrum, men inga uppgifter var man parkerar. Närmaste hållplats, som inte är utmärkt på kartan, stämmer inte alltid. Ta Gamlestaden till exempel, där texten beskriver kyrkogården och strövområdet längre västerut. Vägbeskrivningen leder till kyrkogårdens södra entré där, om jag minns rätt, det inte finns några parkeringsplatser, medan huvudentrén har det. Pilen pekar på ett område norr om kasernerna, som är utanför vad som beskrivs och avbildas. Närmaste hållplats anges som SKF, medan hållplatserna Kviberg och Beväringsgatan ligger alldeles intill begravningsplatsen. Och vill man komma till strövområdet västerifrån är busshållplatsen Alekärrsgatan den närmaste. ”Promenaderna” ligger i bokstavsordning. Det hade varit bättre om de ordnats områdesvis, till exempel skärgården, Hisingen, centrum, söder om Göteborg etc. Kort sagt, man har ingen större praktisk nytta av boken. Den ger tips om promenadområden som man kanske inte tänkt på, men det är inte säkert att man hittar till dem med hjälp av boken. Trots det har den kommit i fem upplagor, så antingen bryr sig folk inte om det jag anmärkt på eller också har man åtgärdat bristerna.

Sett

https://i1.wp.com/media.melty.it/article-2584747-ajust_930/la-locandina-di-noah-di-darren-aronofsky.jpg

* Noah – USA 2014 – Darren Aronofsky

Det regnar mycket, och vi vet alla varför. Och vi vet också hur det går. Kanske inte ändå. Hur bibelkunnig är den normala biopubliken, kanske de flesta blir överraskade, trots allt. Men det är mer Tolkien än Gud. Den osynliga makten kallas för Skaparen. Bortom historien om syndafloden hittar man den typiska aktionfilmen, men den lilla goda gruppen och de många onda. Alla onda dör, utom hövdingen, som lyckas ta sig ombord på arken för annars skulle de ha blivit tråkigt om bara onda hade eliminerats innan filmen var slut,  klassisk hollywoodtilldiktning. Jag trodde att familjen Noah skulle räddas för att de efteråt skulle kunna föröka sig igen och besätta jorden, så jag fattade aldrig de teologiska resonemangen bakom varför Noah behövde döda den nyfödda bebisen om det var en flicka. Det var väl det enda intressanta i filmen. Den påminner lite om de bibliska spektaklen från 50-talet, men det högtidligt sävliga tempo de hade. Märkligt nog var regissörens förra film Black swan, en film som jag snabbt såg om, men det var väl Russel Crowe (Noah) som bestämde i det här fallet. Skildringen av livet på arken är tamt, men får ingen känsla av hur det är leva en liten grupp tillsammans med jordens alla djurarter (utom fiskarna antar jag) under en längre tid. Tänk vad Michael Haneke eller Todd Solondz kunde ha gjort av den situationen.

http://www.indiewire.com/static/dims4/INDIEWIRE/6eb6a27/2147483647/thumbnail/680x478/?url=http%3A%2F%2Fd1oi7t5trwfj5d.cloudfront.net%2F1c%2F2e%2F0d80e2334e1fb6d23ba4e305ce0c%2Fnoah-19615-ntr.jpg

https://i2.wp.com/www.modernmythmuseum.com/karloff%20wong%20china.jpg

* Mr Wong in Chinatown – USA 1939 William Nigh

Den tredje av Monograms Wongfilmer med Boris Karloff. Det blir lite tjatigt med alla artig hembesök som Mr Wong gör. Och relationen till polisinspektören lämnas oförklarad. Varför hänger Wong bara på?

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s