gårDagens kvinna: St Rita av Cascia (1381-1457)
Ett italienskt helgon som vid 12 år tvingades till giftermål med en brutal man, som hon med stort tålamod lyckades förvandla till en omtänksam make. När han dog efter 18 år gick hon i augustinerkloster. Upplevde törnekrona kring sitt huvud som ledde till sår som varade och hon isolerades som spetälsk. När hon dog lär det ha strömmat ut heliga strålar från hennes sår.
Läst
* Kramers Ergot, vol. 6
Det är för många stora teckningar som fyller hela sidan med ett myriader av detaljer som antagligen betyder något och har något sammanhang. Men jag orkar inte ta reda på det. Och det är för många smä teckningar med massor av ord, som jag sällan finner någon mening med när jag försöker läsa dem. Norakuro, som publicerades i Japan 1931-1941 är det intressant att se, men jag tror inte att jag vill läsa alla tio volymerna, inte bara för att de antagligen existerar enbart på japanska.
Sett
* Seabiscuit – USA 2003 Gary Ross
Det känns som jag sett den här filmen förut. Å andra sidan känns det relativt ofta, även med helt nya filmer. Det finns en sensmoral här, som har att göra med att inte ge upp. Även om man brutit benet kan man vinna. Jag skrev ett manus en gång om en dansare som hade en ryggskada, men ändå gjorde succé i slutet. Redan från början tyckte jag att det var att lura publiken. Ja, ja, det var väl inte så noga med den där skadan. I Seabiscuit bryter både hästen och jockeyn benet, och det är meningen att man ska skjuta den förra. Ändå vinner de sista loppet.. Men människor har känt sig uppbyggliga av den här filmen. Det är väl nästan att luras, eller.