14 april

gårDagens kvinna: Mamie Eisenhower (1896-1979)

Mamie_Eisenhower_no_border

Som First Lady i Vita huset avskaffade hon kontoret och höll konferenser kring sin säng där hon dikterade, betalade räkningar och skrev under brev.

Läst

detectives

* Agatha Christie: Detectives and young adventurers

Poirot och Miss Marple känner jag från TV-serier och filmer, men jag har aldrig tänt på böckerna. Efter att ha publicerat min Filmografi utifrån alla hennes texter i en annan av mina bloggar blev jag nyfiken på de ”övriga” figurerna. Det är de som är samlade, mer än 50 noveller, i den här volymen. Länkarna nedan leder till filmografin med komplett förteckning över alla novelltitlar.

Det har varit en prövning. Tommy & Tuppence, deckarparet i de 14 första novellerna har jag redan kommenterat. Härnäst kommer lika många med Harley Quin och Mr Satterthwaite. De här berättelserna är författarens egna favoriter. Mr S. är den egentliga huvudpersonen. Quin dyker oväntat upp på de mest oväntade ställen och försvinner lika oväntat. Det fungerar inte, för mig. Greppet blir ett grepp som lyser i ögonen. Tydligen ska det vara en andlig dimension

Parker Pyne arrangerar livshistorier för klienter för att deras liv ska förändras till det bättre, i de första novellerna. Senare blir han mer och mer som Poirot. En novell, Death on the Nile, omarbetades senare till Poirot-boken med samma namn.

Problemet är att Christie bara kunde skriva på ett sätt. För att de olika karaktärerna ska upplevas som olika ändrar hon på sättet de opererar, men karaktärerna runt om är de samma, överklassmänniskor som samlas på herrgårdar eller driver omkring på resor. Ibland blir det ofattbart naivt, som när Quin tar båten till Kanada för att förhöra en tjänsteflicka som skickats utomlands för att ett brott inte ska avslöjas, en vecka på sjön, i vardera riktningen. Poirot gör likadant vid ett tillfälle, en snabb tur till Egypten för att ställa några frågor. Då och då kommer en genuint fiffig upplösning, men nästan alltid saknas processen som leder fram till avslöjandet. Den liksom bara dyker upp.

De sista sex novellerna ingår i samlingen The Christmas stories och är inga deckare. Jag läste bara ett par för nu var slutet nära. Fyra Poirot-historier finns det också. Varför då, han har ju en egen novellvolym. Jo, de här fyra utvecklade Christie till längre noveller och de versionerna finns i den andra boken. Här får vi de ursprungliga korta. De hoppade jag över.

Sett

whispering whoopee

* Whispering whoopee — USA 1930 8/3 James W Horne — med: Charly Chase, Thelma Todd — Roach C-29

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s