– Following the detectives. Real locations in crime fiction – Rapport 2
Henning Mankell & Wallander’s Sweden
Efter Stieg Larsson är han kanske vår mest kände deckarförfattare i världen. Det är lite märkligt, TV-serier och filmer listas, men inte böckerna (det är genomgående så i boken). Även om de nämns i texten, så kunde det vara fint att se en sammanställning. Det finns en lista på andra skandinaviska författare i genren, inklusive de som började det hela, Sjöwall-Wahlöö.
Och så kommer det några jag hoppar över, eftersom jag inte läst några böcker, eller bara en enstaka: George V Higgins & Eddie Coyle’s Boston, John Harvey & Charlie Resnick’s Nottingham, Andrea Camilleri & Montalbano’s Sicily, George Pelecanos’s Washington DC, Peter James & Roy Grace’s Brighton, James Lee Burke & Dave Robicheaux’s New Orleans.
MORGONFILMEN: Let us live
USA 1939 John Brahm – med: Henry Fonda, Maureen O’Hara. Det här den första av tre där Fonda blir oskyldigt dömd, Bygger på ett verkligt fall där två taxichaufförer höll på att avrättas för något de inte gjort. För en generation som vuxit upp med CSI är det uppenbart hur många missar polisen gör, men det är effektivt berättat på drygt en timme och Fonda genomgår en personlighetsförändring.vem skulle inte göra det om han var på väg att sätta sig i den elektriska stolen. Den andra affischen framställer dem som gangsters, det är helt missvisande, men antagligen mer säljande. Så skönt att efter en lång tid se en gammal amerikansk film.
För att bocka av amerikanska filmer jag sett har jag dels Leonard Maltin’s Classic Movie Guide, dels böcker för varje amerikansk filmstudio, i det här fallet The Columbia story. Det finns också MGM, Warner, RKO, Universal, United Artists, Paramount och Disney. Av någon konstig anledning hamnade Fox utanför serien med The Films of 20th-Century Fox.
HAGA: Jaddeh Khaki /på svenska: Hit the road
Iran 2021 Panah Panahi
Den som sett några iranska filmer vet att det brukar komma en punkt där två personer kan tjata om en sak i tjugo minuter, med uppfinningsrika eller upprepande argument. Hela den här filmen är ett enda tjatande och en enda bilresa med en familj, där den äldsta sonen ska få hjälp att lämna landet. Är filmen ironisk eller är det rena allvaret. Är den sjunka hunden som pappan med ett stort gips på benet, hittat på gatan, en symbol för Iran. Iransk film var ständigt närvarande på filmfestivaler med hela program av filmer, nu dyket det upp lite mer sällan, mer är en välkommen fläkt.
KVÄLLSFILMEN: La vache et le prisonnier /Jag och min ko
Frankrike/Italien 1959 Henri Verneuil – med: Fernandel och kon Marguerite
Den här typen av film skulle jag nog aldrig få se om det inte var för Netflix och filmerna är oftast restaurerade. Fernandel är en fransk krigsfånge vid en by i Tyskland, som i sällskap med en ko tänker vandra till Frankrike. Av naturen att döma verkar det mer vara Schweiz, men det gör väl sig bättre på film. Det är lång färd och med en speltid på nästan två timmar känns filmen också lång.
NATTFILMEN: Our gang: Ten years old
USA 1927 Anthony Mack
En av de svagaste filmerna i den ytterst populära serien. Nu har jag bara tre kvar innan jag sett alla filmerna i den ursprungliga (Hal) Roach-Pathé-serien. MGM köpte rättigheterna inklusive rätten till titeln, så Hal Roach fick döpa om de filmer han gjort till The little rascals, som de är kända som för de som sett filmerna på TV i USA. Jag har bara sett par av MGM:s version och håller med om den allmänna uppfattningen att kvalitén är långt från orginalet. Jag bockar av filmerna i The Little Rascals. The Life and Times of Our Gang av Leonard Maltin och Richard W Bann.
agoraspeaks 