gårDagens kvinna: Razia Sultana (1205-1240)
Född Razia al-Din, även känd som Radiyya Begum, härskare över Delhi och känd krigare. Hon avsätt 1240 efter flera uppror. I fängelset gifter hon sig med en av fångvaktarna, Altuniyya. Hon övertygar honom att marschera mot Delhi men möts av hinduiska trupper och dödas den 13 oktober. Hon var den första kvinna som regerade över ett muslimskt rike och den enda muslimska kvinna som regerat i Indien.
Kronologi
Hans Baldung Grien (1484-1545): Två häxor (1523)
På 1200-talet fanns mängder av kvinnliga regenter: drottning Lilavati, Sri Lanka, 1197-1200, 1209-1210, 1211-1212 – drottning Kalyanavati, Sri Lanka, 1202-1208 – ”kung” Rasudani, Georgein, ca 1212-1236 – drottning Zabel, mindre Armenien, 1219-1226 – änkan till den mongoliske khanen Ögedei fortsätter att regera 1241-1246.
Läst
* Robert Harris: Munich
Nu förstår jag varför jag slutade läsa Robert Harris. I Conclave var hans stil kongruent med ritualerna kring valet av en ny påve, det rituella, det stränga, det redovisande blev ett. Men I Munich, som handlar om Chamberlains sista möte med Hitler, blir stilen bara jobbig. Harris nämner varje detalj, hur någon öppnar dörren, trycker ned handtaget, går in i bilen, sätter sig ned. Det är klart att det blir en hel bok om man skriver så, särskilt om man skildrar ett skeende som är känt. Jag har intuitivt känt att jag inte ska läsa hans An officer and a gentleman, om Dreyfuss-affären, som jag känner väl till, vad mer kan det ge. Och nu minns jag varför jag slutade läsa honom. En del av hans böcker, Pompeji, Vaterland, är bra, men Archangel slutade jag mitt i.
DAGENS CHARLIE
Charles värsta skämt efter att ha åkt på slädtur med eskimåer:
– That just sleighed me.
Sett
* The plastic age – USA 1925 Wesley Ruggles – med: Clara Bow
Att hitta en ny osedd Clara Bow-film är alltid en högtidsstund, men här används hon på rutin att göra det hon är bäst, att kollra bort unga män. Dt blir lite banalt, förutsägbart.
* Wine of youth – USA 1924 King Vidor
En ny King Vidor är också händelse. De hade gjorde för MGM vid den här tiden är han väl inte alltför stolt över. Den här är uppfriskande vägad när det gäller sex och alkohol.
* Hva vil folk si – Norge/Sverige/Tyskland 2017 Iram Haq
Haq har en imponerande kontroll över hur hon förverkligar sitt manus dramaturgiskt ända fram till det uttrycksfulla slutet.