DET KVINNLIGA RYMDPROJEKTET SOM KOM AV SIG.

gårDagens kvinna: Radclyffe Hall (1880-1943)

Hall

Engelsk författare som skrev en öppenhjärtig roman om den lesbiska kärleken: The well of loneliness, 1928. Nedan är hon tillsammans med Una Elena Troubridge (t.v.). Efter att den senares make dött 1916 började de leva tillsammans.

Hall2

Kronologi

Greuze

Jean Baptiste Greuze (1725-1805): Den sönderslagna krukan (ca 1773)


Glädjeflickornas marskalk var högste domaren i alla prostitutionärenden i Frankrike från 1200-talets början till Frans I:s tid.

Läst

Enastående.jpg

* Gösta Carlson: Enastående, sa Oscar II. Krönika om Sahlgrenska sjukhuset 1899-1999

Precis som den lite långa titeln säger.

Sett

mercury.jpg

* Mercury 13 – USA 2018 David Sington, Heather Walsh

Dokumentär om de kvinnliga pionjärerna i det amerikanska rymdprogrammet som på 50-talet stoppades av myndigheterna. Nedan jublar de när långt senare den första kvinnliga kaptenen för en rymdfärja skjuts upp.

mercury2.jpg

15

* The 15:17 to Paris – USA 2018 Clint Eastwood

Om när tre amerikaner stoppade en terrorist på pariståget. De spelar sig själva.

152


Den första filmvisningen i Portugal ägde rum den 18 juni 1896 när Erwin Rousby presenterade ett program i Lissabon.

17 februari

gårDagens kvinna: Paolina Borghese

Pauline_Borghese

Napoleons syster. Hennes andra man var Camillo Borghese som för sitt eget nöje beställde en skulptur, utförd 1804-08 av Antonio Canova, där hustrun föreställde den segrande Venus. Tanken på att hon skulle ha poserat naken för konstnären väckte skandal, och det spekulerades i att det är en anonym modells kropp medan ansiktet definitivt är Paolinas. (Photoshop använder man i dag.) Paret levde sällan tillsammans, hon var i Paris, han i Torino. Skulpturen ställdes ut i Torino där den roterade, så att man kunde se den från alla vinklar. Efter Napoleons fall återfördes den till Rom och vid det tillfället bad Paolina brevledes att den inte längre skulle visas, så den packades ned.

Paolina 2

Paolina 3

Läst

haga-en-resa-i-tid-och-rum

* Gösta Carlson: Haga. En resa i tid och rum

En vacker bok om Göteborgs första förstad. Jag hade gärna sett mer om hur de första husen växte fram, men efter en inledande text om skansen Kronan kommer kapitlet ”34 hus revs för ‘Caponniären'”. Ja, men hur och när byggdes de, blev min spontana reaktion. Varje århundrade inleds med detaljerade kartor som visar utvecklingen, men jag är nyfiken på i vilken ordning kvarteren byggdes ut. Och jag hade gärna sett en redovisning hur de förändrades genom åren. En stor del av boken handlar om områden utanför Haga, Järntorget, Pustervik, Lagerhuset och Ångköket och det är väl okej, men varför är i så fall inte Skanstorget och Kommendantsängen omnämnda. Uppgifterna om stadsdelens biografer är hämtade ifrån min bok Göteborgs alla biografer. I det egentliga Haga fanns det nio biografer, men eftersom Carlson inkluderar de som låg i närheten av Järntorget får han de till tolv. För konsekvensens skull borde även de två kring Skanstorget ha kommit med. Förteckningen över nya gatunamn i Haga 1852 förstår jag inte hur jag än vrider på det: Första Långgatan blev Landsvägsgatan, men också Sprängkullsgatan. Andra Långgatan blev Mellangatan, men tydligen också Husargatan osv. Listan över gator 2014 (som också inkluderar Pustervik) är lättare att förstå. En innehållsrik kronologi finns i slutet, men inget register.