VICTORIA BENEDICTSSON – EDWARD DMYTRYK – BOSTON BLACKIE.

Kronologi

3 Hepworth

Barbara Hepworth (1903-1975): Två gestalter(bautastenar (teak 1954-55).

Läst

bene dagbok
* Victoria Benedictsson: Dagböcker 1876-1888

bene stora
* Victoria Benedictsson: Stora boken, vol 1-3

bene brev
*  Brevväxlingen mellan Victoria Benedictsson och Axel Lundegård, vol 1-4
Redaktörer är Birgitta Åkesson och Bert Åkesson

Det här är ett sätt att läsa som jag finner stimulerande, flera böcker parallellt och kronologiskt. Mitt mest omfattande projekt var kretsen kring Shelley, som innebar ett stort antal dagböcker och brevsamlingar. Ett pågående är Kafka, där jag väntat i flera år på den sista delen av breven.

Benedictsson har varit plågsamt, dels för att det bara finns ett exemplar av varje bok på stadens bibliotek och att jag flera gånger tvingats vänta två-tre veckor när en annan låntagare haft någon av böckerna. Så det har något tagit nästan två år.

Men plågsamt också för att Benedictsson/Ernst Ahlgrens livsöde är så deprimerande. Hon går obevekligt mot sitt självmord.

En tredje anledning till att det varit onödigt jobbigt är det sätt som böckerna redigerats. Dagböcker är korta anteckningar i almanackor under tolv år. Av någon anledning har de valt att skriva kommentarerna i presens, kanske för att spegla Benedictssons stil. Det blir ofta konstigt. Bättre förklaringar till konstig tecken och förkortningar. Årtal saknas i sidhuvudet. Nu måste man leta redan på varje almanackas första sida.

Stora boken är mer som en dagbok. I första delen är det mest olika textutkast, men ju närmare slutet vi kommer mer får vi av Benedictssons våndor över livet. Rikligt med kommentarer i slutet, men de är samlade i klumpar, vilket gör att man måste gå tillbaka i texten för att det ska falla på plats.

I förklaringarna till brevväxlingen är det ofta hänvisning till en tidigare volym, utan sidhänvisningar. De är ofta korta, så det hade varit snällare mot läsaren att upprepa informationen.

Sett

nattfilmen

His_Mother_(1912)

* His mother – USA 1912 Sidney Olcott – med: Gene Gauntier

koeke dam

nattens öl: Koeke Dam (6.5%) — i saisonstijl, vilket innebär ljust och kanske inte det bästa till ost.

frukostfilmen

television

* Television spy – USA 1939 Edward Dmytryk

SETT TIDIGARE
* Sweetheart of the campus – USA 1941 Edward Dmytryk – med: Ruby Keeler

* Tender comrade – USA 1943 Edward Dmytryk – manus: Dalton Trumbo

* Broken lance – USA 1954 Edward Dmytryk – CinemaScope

confession

* Confessions of Boston Blackie – USA 1942 Edward Dmytryk
Det här var den 2:a av 14 filmer med Chester Morris som Boston Blackie, en tidigare tjuv som numera hjälper polisen. Har vi hört det tidigare?

* Boston Blackie goes Hollywood – USA 1942 Michael Gordon

* Alias Boston Blackie – USA 1942 Lew Leslie

* After midnight with Boston Blackie – USA 1943 Lew Landers

* Boston Blackie: The chance of a lifetime – USA 1943 William Castle (1:a)

* Boston Blackie booked on suspicion – USA 1945 Arthur Dreifuss

* Boston Blackie’s rendezvous – USA 1945 Arthur Dreifuss

kvällsfilmen

skysraper

* Skyscraper souls – USA 1932 Edgar Selwyn

skyscraper

TRE GÅNGER SJU NYCKLAR.

Kronologi

5 Leger

Fernand Léger (1881-1955): La Baigneuse (1931).

Sett

nattfilmen

I’ve got a secret – 1957

Med Buster Keaton och Philo Farnsworth, som uppfann television när han var 14 – och klämmiga sånger om Winston cigaretter.

broncho

* Broncho Billy and the last hold up – USA 1912 Gilbert Anderson (äv med)

Den här länken går till Klaus Kreimeiers hemsida med länkar och presentationer av 100-tals filmer gjorda före 1916, från en mängd länder. Jag har ägnat mycket tid att botanisera och som vanligt gör jag det i kronologisk ordning. Det finns ingen anledning att redovisa vad jag tidigare sett eftersom du kan klicka omkring på egen hand. Mellantexter är i regel på det språk i det land där filmen restaurerats, så det är inte ovanligt med holländska texter till en amerikansk film. Sidan uppdateras.

aass

nattens öl: Aass juleøl (9%) Especially suited to following food (och så kommer det enkla teckningar på vad som ser ut som kanin, gris, lamm, ost (eller är det paj) och muffins).

frukostfilmen

seven 3

* Seven keys to Baldpate – USA 1947 Lew Landers

kvällsfilmen

seven 2

* Seven keys to Baldpate – USA 1929 Reginald Barker – manus: efter en pjäs av George M Cohan efter Earl Derr Biggers berättelse – tidigare filmad 1916, 1917 och 1925, senare 1935 och 1983 som House of the long shadows. Den här tidiga ljudfilmen är som filmad teater och ligger därför antagligen nära scenversion. Frukostversionen är effektivare berättad och på allvar.

SETT TIDIGARE

seven 1

Seven keys to Baldpate –  USA 1917 Hugh Ford – med: Anna Q Nilsson, George M Cohan

 

VAD HAR THE WHISTLER FÖR SAMBAND MED HITCHCOCK OCH TRUFFAUT?

Kronologi

1 Picasso

Pablo Picasso (1881-1973): Gråtande kvinna (1937).

Läst

Sveriges geografi

* Sveriges nationalatlas: Sveriges geografi.

Jag gillar kartor och den här serien har nu kommit upp i 25 delar, de flesta har jag läst, just nu Mälarlandskapen. Man lär sig en hel del om Sverige, även inom områden som jag annars aldrig skulle komma i närheten av, som Infrastruktur och Skogen. Jag hittar dem slumpvis på loppis, och den här borde jag egentligen ha läst först eftersom det är den inledande delen med avsnitt som Landet, Människans landskap, Försörjningen, Levnadsförhållanden och livsmönster och Geografins källor och metoder.

Sett

nattfilmen

The art of the gag – någon förklarar så utmärkt hur Keatons komedi fungerar och visar arvet hos Jackie Chan och Wes Craven.

Kommentar på YouTube: it’s so god damn humbling to know how everything has basically been discovered before we were born and we just never knew it. These people are legends for a reason. We just need to be reminded of it occasionally

martha raye

Martha Raye show – 1956 – det är Limelight – originalversionen.

You asked for it – 1957 – ännu en variant av sirapsrutinen

anchor

nattens öl: Merry Christmas Happy New Year från Anchor Brewing. Julvarianten av en öl som det händer att jag dricker till kex och ost.

frukostfilmen

myserious

* The Whistler: Mysterious intruder – USA 1946 William Castle

En frukostfilm ska vara ca 60 minuter, och det vimlar av sådana från 30- och 40-talen. De användes som filler till huvudfilmen. Just nu håller jag på med Columbias serier: The Whistler, Crime doctor och Boston Blackie. Kommer småningom till Ellery Queen och Blondie. Från The Lone Wolf har jag redan sett det mesta.

The Whistler är berättaren som visslar, introducerar och kommenterar historierna, som gärna är lite åt det kusliga hålet. Han är den enda återkommande karaktären. Richard Dix spelade huvudrollen i alla, men ibland var han hjälte, ibland bov.

Cornell Woolrichs böcker har inte bara blivit B-filmer. Bland de mer kända är Tourneurs The leopard man, R Siodmaks Phantom lady, Hitchcocks Rear window och Truffauts The bride wore black och The Mississippi mermaid.

SETT TIDIGARE

whistler

The Whistler – 1944 William Castle

Mark of the Whistler – 1944 William Castle

The power of the Whistler – 1945 Lew Landers

Voice of the Whistler  – 1945 William Castle

Secret of the Whistler  – 1946  George Sherman

kvällens film

sunya

* The love of Sunya – USA 1927 Albert Parker – med: Gloria Swanson

Kanske inspirerad av de Mille utspelar sig prologen i det gamla Egypten, vilket motiverar att en mystisk man dyker upp med en kristallkula, så Gloria kan se vad som händer när hon väljer vad. Det är de vanliga valen: karriär som sångerska i Paris, gifta sig med en äldre man för att rädda pappa från bankrutt eller följa hjälten till Syd-Amerika. Vad får de allt ifrån?

 

PROLETÄRER, BOOGIE-MEN, SPIONER OCH DEN STÖRSTA SVENSKAN I HOLLYWOOD.

gårDagens kvinna: Clara Zetkin (1854-1933)

clara.jpg

Clara Eissner kom från frisinnad borgerlig miljö i Leipzig, blev lärararinna och fick på 1870-talet kontakt med landsflyktiga ryska revolutionärer, gifte sig med en av dem, Ossip Zetkin, fick två söner, bodde i Paris tills de 1890 bosatte sig i Tyskland. Hon blev ledande inom tidens kvinnorörelser och arrangerade de första kvinnokonferenserna i Stuttgart 1907 och Köpenhamn 1910. Hon redigerade det tyska socialdemokratiska partiets kvinnotidskrift,  Die Gleichheit, 1892-1916. Som ålderspresident i Weimarepokens riksdag hade hon rätten att öppna den session som skulle bli den sista innan Hitler tog över. Trött och sjuk höll hon sitt tal, men lämnade sedan Berlin för Moskva. Nedan: byst i Dresden.

clara2

Kronologi

de silva lady fan.jpg

Diego de Silva y Velázquez (1599-1660): Dam med solfjäder (ca 1648)


”Proletärkvinnor, Ohoj!” löd rubriken i en annons i Social-Demokraten 11 juni 1892. Den riktade sig till ”såväl gifta, som ogifta” Det var början till Allmänna kvinnoklubben. ”Genom en stark kvinnoorganisation blir faran stor för våra förtryckare och bördan lätt för oss själva.”

Läst

blueberry 5

* Charlier/Giraud: Blueberry. Samlade äventyr 5.

Citat
Thou shalt commit adultery.
Feltryck i bibelutgåvan 1631. Tryckaren fick böta £300, vilket ruinerade honom.

Översatt till vår tids penningvärde fick Shakespeare £5 för Hamlet.

Sett

5 fear

* Fear and desire – USA 1953 Stanley Kubrick

Kubricks debutfilm, som han länge förbjöd visning av. Kanske för att den är väldigt präglad av den tidens typiska moraliska tankar a la typisk TV-filosofi.

5 boogie.jpg

 

* The boogie man will get you – USA 1942 Lew Landers – med: Boris Karloff, Peter Lorre

En sorts billig variant av Arsenik och gamla spetsar.

5 boogie2

5 stamboul

* Stamboul quest – USA 1934 Sam Wood – med: Myrna Loy

Nu hade det tagit fart. Det här var hennes fjärde succé på lika många månader och hon hade gjort sin första Thin man-film. Här spelade hon tysk spion, en ovanlighet i amerikansk film mellan krigen.

5 stamboul2

An orphan

5 cross

* Cross-roads – England 1955 John Fitchen

En novellfilm med en ung Christopher Lee som döden, eller något liknande.

EYE Project

5 darling

* The darling of the C.S.A. – USA 1912 Kenean Buel – med: Anna Q Nilsson

Nilsson var den största svenska skådespelerskan i Hollywood med mer än dubbelt så många filmer som Garbo och Bergman tillsammans. Läs mer om henne här.


Den första filmvisningen i Österrike ägde rum den 19 mars 1896 när E.J. Dupont visade Lumière-filmer i Wien.