19 augusti

gårDagens kvinna: Caroline of Brunswick (1768-1821)

(c) National Galleries of Scotland; Supplied by The Public Catalogue Foundation

Engelsk drottning gift med kung George IV, som försökte få skilsmässa genom att anklaga henne för otrohet. I ett tillägg i testamentet krävde hon att få en plakett på kistan som redovisade omständigheterna och hennes indignerade respons. Hon kallades för “The outraged Queen of England.” Läs mer om henne i en av mina londonpromenader.

Läst

* Chris Ware: Quimby Mouse

Ware har med sin speciella stil fått en sådan uppmärksamhet att texter som analyserar hans sätt att berätta har getts ut i en antologi. Själv föll jag för honom genom lådan med ett tjugotal serier i olika format. Det här en samling av äldre serier och hade jag inte vetat vad han gjorde senare skulle jag nog ha gett upp efter ett par sidor. Det är primitivt och krävande genom sina små rutor och envisa varianter på ett tema.

Sett

* Woman on the run – USA 1950 Norman Foster

Visad i Bologna i sektionen Recovered and Restored.

* Portrait of Gina – USA 1958 Orson Welles

Visad i Bologna i sektionen Recovered and Restored. Ett porträtt av Gina Lollobrigida, som Welles gjorde som ett förslag till en TV-serie, men ABC tackade nej och filmen blev aldrig visad tills den upptäcktes i en resväska i Paris och hamnade på Venedigfestivalen 1986, varefter Lollobrigida förbjöd alla visningar.

* Saute ma ville – Belgien 1968 Chantal Akerman

Visad i Bologna i sektionen Recovered and Restored.

* Meet the W.A.M.P.A.S. baby stars – USA 1931

Visad i Bologna i sektionen Hollywood home movies from the Academy film archive

* Fairbanks and Dietrich’s summer vacation – USA 1937

Visad i Bologna i sektionen Hollywood home movies from the Academy film archive

* Bogart, Bacall and the Santana – USA ca1948-1952 Richard Brooks

Visad i Bologna i sektionen Hollywood home movies from the Academy film archive

* On location with Sophia Loren – USA 1956

Visad i Bologna i sektionen Hollywood home movies from the Academy film archive

* Santa Brigida – Sverige 1952 Roberto Rossellini

Visad i Bologna i sektionen Ingrid Bergman. The early years. Oredigerade bilder.

* Med Ingrid Bergman på Berns – Sverige 1953

Visad i Bologna i sektionen Ingrid Bergman. The early years.

* Kort möte med familjen Rossellini – Sverige 1953 Gert Engström

Visad i Bologna i sektionen Ingrid Bergman. The early years.

* Smycket – Sverige 1967 Gustaf Molander

Visad i Bologna i sektionen Ingrid Bergman. The early years. Smycket är en av åtta episoder i filmen Stimulantia.

* Europa ‘51 – Italien 1952 Roberto Rossellini

Visad i Bologna i sektionen Ingrid Bergman. The early years. Otextad, rop på engelsktextning föreligger.

Hört

Gershwin on the Internet

29. Lu Lu
Broadway Brevities of 1920 – Lyrics: Arthur Jackson
No recordings.

TUR 2014 – Andra dagen – 21 mars

På fredagen, TUR-mässans andra dag, släpptes allmänheten in kl 14. Köerna var långa strax innan och golvet fylldes snabbt. Allra längst bort i A-hallen fanns  en annan mässa, Nordic Outdoor, för första gången arrangerad samtidigt som TUR. Den är inriktad på uteliv med försäljning av tält, utrustning, torrproviant och annat, men också fysiska aktiviteter med olika banor, den största för parkourtävling.

Men allra längst in verkade inte så många ha hittat för senare på dagen berättade högtalarna om aktiviteterna i V-hallen och Valhalla. Det var inte lätt att höra vad som sas i larmet. Det fanns skyltar som visade vägen, men det fanns en massa andra skyltar också som visade annat. Det var  inte helt solklart att man kunde gå ut på baksidan och in i simhallen för att prova kajaker och dykning. Det var nästan tomt när jag var där.

I V-hallen, en tillbyggnad på baksidan höll cykelekvilibristerna till.

Klätterfasader finns i alla storlekar. Och nej, polisen har inte börjat med specialträning i parkour, så där har tjuvar som kan det ett försprång.

 

Barnen hade en egen hinderbana där det gällde att vada genom vatten – de som gillade vatten kom inte längre, och istället för att krypa igenom lövhögen började någon slänga dem i vattnet, men de flesta kom runt och som sista hinder skulle man klättra över en mur och rutscha ned på andra sidan. Alla fick låna skyddskläder och hjälmar.

 

Att gå på slak lina är inte lätt, det fanns olika typer och nivåer – och assistans.

Tillbaka i TUR-hallarna gick kaninerna till anfall och fotograferna var beredda.

Det fanns alternativ till kaniner i exotiska montrar.

Och Astrid Lindgrens värld bjöd inte bara på teater, utan tårta till alla barnen, orättvist.

 

Okänd orkester underhöll i SJ:s monter.

 

Och när det blivit för mycket av allt kunde man alltid ta sig en busslur.

Om bussarnas bästa vänner, färjorna, berättar jag om i den tredje rapporten från TUR.

Läst

* Jason Shiga: Meanwhile

Pick any path. 3.856 story possibilities. Idén är bra, konstruktionen imponerande, berättelsen svag och teckningarna av den där typen då man misstänker att tecknaren inte kan bättre. Det hela börjar med ett val, vanilj eller choklad. Och beroende på svar följer man olika linjer, som via flikar fortsätter på andra sidor. Det blir efter ett tag rysligt svårt att hålla reda på vad man läst (för mig) och dessutom, efter som det förekommer tidsresor, blir det förvirrande (för mig) att hålla reda på hur gammal en karaktär är i olika dimensioner. Andra lyckas säkert bättre.

Sett

* Mr Moto takes a vacation – USA 1939 – Norman Foster

Det här är den åttonde (och sista) Moto med Peter Lorre och nu har jag sett alla, utom en som kom 1965 och som jag inte har en tanke på att se. Den första Moto spelades in 1937, Think fast, Mr Moto, och det var precis vad 20th Century-Fox gjorde. Det var egentligen ett Charlie Chan-manus, men Warner Oland dog i början av inspelningen, så man gjorde lite ändringar och tog in Lorre, som ganska snart tröttnade på sin figur, men var tvungen att fortsätta göra filmer eftersom han var bunden av kontraktet. Andra världskriget blev hans räddning, japaner var inte längre populära.

* Double wedding – USA 1937 – Richard Thorpe

Kanske det beror på karaktärerna, men det är nästan lite plågsamt att se hur Myrna Loy och William Powell i sin 7:e film tillsammans inte riktigt håller takten. Det beror antagligen mest på manuset, en undermålig bearbetning av Ferenc Molnars pjäs. Det blir mer grov slap stick än sofistikerad komedi.