FELIX FEIST – DEN ANDRE ULMER & KEATONS REKLAMFILMER.

Kronologi

Pablo Picasso (1881-1973): Kvinna och hund (1953).

Läst

*  Frank O King: Walt and Skeezix, vol 8

De går lång tid mellan delarna i den här serien, så inför 8:ans ankomst läste jag om de första sju. Om vi bortser från äventyrsserier (Terry och piraterna) och komiska serier (Krazy Kat), så är det här världens bästa serie. Egentligen heter den Gasoline Alley, men amerikanska copyright-lagar hindrar användningen av titeln när någon annan tagit över rättigheterna. Det är den enda serie där karaktärerna åldras i realtid. Skeezix lämnades som bebis på Walts trappa och är nu uppvuxen och har egna barn, kanske barn-barn, vad vet jag, den lockar mig inte som den ser ut i dag.  Den här utgåvan har bara dagsstripparna, söndagssidorna har getts ut för bara några perioder. De är fantastiska. Söka gärna efter dem på nätet men där kan man bara ana vilken effekt de gör i det format som tidningar hade förr. Det är förresten Chris Ware (se tidigare post), som gjort layout både för den här bokserien och för Krazy Kat.

Sett

nattfilmen

Några av Buster Keatons reklamfilmer

Alka-Seltzer -58

Northwest Airlines -58  dålig kvalité fel format

Simon pure beer -58

Milky way candy bar -61

Ford -64

Pure oil -65

nattens öl:  Lagunitas Maximus är som sagt min nattfavorit, så jag hade väntat mig mer av deras julvariant. Köpte den bara en gång. Ingen julkänsla säger många kritiker.

frukostfilmen

* The garden murder case – USA 1936 Edwin L Marin

Philo Vance-filmerna började hos Paramount men vandrade sedan mellan Warner och MGM för att slut på Powerty Row (se föregående post). Den här är MGM och det märks på alla sätt, även om det är en B-film så finns alla resurser.

kvällsfilmen

* The devil thumbs a ride – USA 1947 Felix Feist

När Bologna meddelade att de skulle ägna en sektion åt Felix Feist vid den gångna sommarens festival gjorde jag en sökning; det är det man gör när man inte åker på festivaler längre. Jag hade aldrig hört talas om karl’n. Efter Deluge (1931) där New York och resten av världen drunknar av stormvågor, endast Frihetsstatyn står kvar, gjorde han en massa kortfilmer för att på slutet av 40-talet gå över till långfilmer som denna. Enklast förklarar man Feist genom att kalla honom för en andra Edgar Ulmer, både ämnesval och de spretiga typen av filmer stämmer. Jag har en del långfilmer kvar, men framför allt episoder från en hel del TV-serier.

SETT TIDIGARE

* Deluge – USA 1933 Felix Feist

* MGM Oddities: Strikes and spares– USA 1934 Felix Feist

* Pete Smith’s Specialties: Decathlon Champion – USA 1937 Felix Feist – om Glen Morris

* Pete Smith Specialties: Radio Hams – USA 1939 Felix Feist

* Prophet without honor – USA 1939 Felix Feist

* Pete Smith Specialties: Set ‘em up – USA 1939 Felix Feist

* The threat – USA 1949 Felix Feist

Bara vi vet att en av liftarna är en mördare.

 

FAIRBANKS – KEATON – VANCE – WERNER – STILLER – EN DAG MED FILM.

Kronologi

Pablo Picasso (1881-1973): Faun och kvinna (akvatint 1936).

Läst

* Gösta Werner: Mauritz Stiller. Ett livsöde.

Två filmare. Två livsöden. Stiller dog ung. Werner blev mycket gammal. Han var vid en tidpunkt Europas äldsta aktiva filmare tillsammans med portugisen Manoel de Oliveira. När han var 90 var jag med och organiserade en hyllning till honom vid Göteborg Film Festival där han presenterade sina filmer vid en programpunkt varje dag. Nedan i förgrunden  vid stumfilmsfestivalen i Pordenone.

Sett

nattfilmen

Screen director’s playhouse The silent partner – USA 1955 George Marshall

Ett ljuvt möte mellan Buster Keaton, ZaSu Pitts och Joe E Brown i en bar när de tittar på Oscarsutdelningen ledd av Bob Hope. (Filmen börjar om från början en bit in, men hela finns där.)

nattens öl: Lagunitas Maximus (8,2%) är min favorit. Den passar perfekt till ost och kex och är den som återkommer oftast.

frukostfilmen

*  Philo Vance’s Secret mission  – USA 1947 Reginald LeBorg

Sista Vance-filmen och för att vara så kort har den ovanligt många transportsträckor. Jag har sett 10 PV-filmer tidigare, men har inga länkar till dem.  Den första, The canary murder case (1929) med Louise Brooks är den mest kända. Ytterligare ett par väntar.

kvällsfilmen

* The Gaucho – USA 1927 F Richard Jones (som regisserat 2-aktare för Mack Sennett) – med: Douglas Fairbanks, hans bror hade nyligen dött, därav alla tankar om religion; hans hustru, Mary Pickford, dyker upp som hastigast ett par gånger som jungfru Maria.

SETT TIDIGARE (med Fairbanks)

*  The nut – USA 1921 Theodor Roed

* Don Q, son of Zorro – USA 1925 Donald Crisp
andra delen

VAD HAR THE WHISTLER FÖR SAMBAND MED HITCHCOCK OCH TRUFFAUT?

Kronologi

Pablo Picasso (1881-1973): Gråtande kvinna (1937).

Läst

* Sveriges nationalatlas: Sveriges geografi.

Jag gillar kartor och den här serien har nu kommit upp i 25 delar, de flesta har jag läst, just nu Mälarlandskapen. Man lär sig en hel del om Sverige, även inom områden som jag annars aldrig skulle komma i närheten av, som Infrastruktur och Skogen. Jag hittar dem slumpvis på loppis, och den här borde jag egentligen ha läst först eftersom det är den inledande delen med avsnitt som Landet, Människans landskap, Försörjningen, Levnadsförhållanden och livsmönster och Geografins källor och metoder.

Sett

nattfilmen

*  The art of the gag – någon förklarar så utmärkt hur Keatons komedi fungerar och visar arvet hos Jackie Chan och Wes Craven.

Kommentar på YouTube: it’s so god damn humbling to know how everything has basically been discovered before we were born and we just never knew it. These people are legends for a reason. We just need to be reminded of it occasionally

*  Martha Raye show – 1956 – det är Limelight – originalversionen.

*  You asked for it – 1957 – ännu en variant av sirapsrutinen

nattens öl: Merry Christmas Happy New Year från Anchor Brewing. Julvarianten av en öl som det händer att jag dricker till kex och ost.

frukostfilmen

* The Whistler: Mysterious intruder – USA 1946 William Castle

En frukostfilm ska vara ca 60 minuter, och det vimlar av sådana från 30- och 40-talen. De användes som filler till huvudfilmen. Just nu håller jag på med Columbias serier: The Whistler, Crime doctor och Boston Blackie. Kommer småningom till Ellery Queen och Blondie. Från The Lone Wolf har jag redan sett det mesta.

The Whistler är berättaren som visslar, introducerar och kommenterar historierna, som gärna är lite åt det kusliga hålet. Han är den enda återkommande karaktären. Richard Dix spelade huvudrollen i alla, men ibland var han hjälte, ibland bov.

Cornell Woolrichs böcker har inte bara blivit B-filmer. Bland de mer kända är Tourneurs The leopard man, R Siodmaks Phantom lady, Hitchcocks Rear window och Truffauts The bride wore black och The Mississippi mermaid.

SETT TIDIGARE

*  The Whistler – 1944 William Castle

*  Mark of the Whistler – 1944 William Castle

*  The power of the Whistler – 1945 Lew Landers

*  Voice of the Whistler  – 1945 William Castle

*  Secret of the Whistler  – 1946  George Sherman

kvällens film

* The love of Sunya – USA 1927 Albert Parker – med: Gloria Swanson

Kanske inspirerad av de Mille utspelar sig prologen i det gamla Egypten, vilket motiverar att en mystisk man dyker upp med en kristallkula, så Gloria kan se vad som händer när hon väljer vad. Det är de vanliga valen: karriär som sångerska i Paris, gifta sig med en äldre man för att rädda pappa från bankrutt eller följa hjälten till Syd-Amerika. Vad får de allt ifrån?

 

BÖCKER OCH FILMER 22 januari – en nystart.

Från att ha varit daglig har den här bloggen hamnat i koma. Men den är inte helt död. Den kämpar för att hitta ett format. Tanken är att jag ska berätta om vad jag läser, ser och hör – inte som recensioner, utan som tips på böcker, filmer och kanske lite musik. Jag började en musikalens historia, men kom inte ens fram till 1900-talet. Däremot lyckades jag redovisa allt som Kurt Weill komponerat med länkar till olika inspelningar. (Använd sökfunktion.)

gårDagens kvinna började som en serie notiser för Göteborgs-Posten, men tog aldrig fart innan jag efter 30 år slutade skriva för tidningen. (500 filmartiklar finns i en annan blogg, 400 reseskildringar i en tredje – gå till europaresa.wordpress.com för länkar till mina olika bloggar.) Serien med kvinnor från historien har presenterat ca 950 korta biografier; jag borde väl försöka komma upp till ett tusen.

Efter ett tag började jag under rubriken ”Kronologi” lägga ut bilder från konsthistorien på kvinnor utan namn, ibland med allmän information som inte passade in i biografierna.

Just nu är mitt filmtittande mer strukturerat än vanligt. I filmklubben ser vi på måndagar allt som Orson Welles har varit inblandad i och som vi inte sett tidigare – det tar ett år. På onsdagar ser vi ett blandat program. Annars ser jag en film på ca 1 timme till frukost, en vanlig långfilm till kvällsmaten och lite av varje till nattölen. Allt kommer att redovisas, så att ni kan göra om samma sak själva, antingen via länk eller på DVD.

Böcker läser jag en bit i flera varje dag, hinner med 15-25/dag. Sedan en tid har jag börjat läsa om mina favoritserier. Jag är klar med Krazy Kat, den bästa tecknade serie som gjorts. Söndagsstripparna finns publicerade komplett i bokform, medan man får leta efter dagsstripparna här och där. Berättar mer senare.

Kronologi

Pablo Picasso (1881-1973): Tre kvinnor vid brunn (1921).

Läst

* Chris Ware: Rusty Brown

Jag läser nästan aldrig nya tecknade serier, men Chris Ware har fått en stor plats i mitt liv. Det första mötet var nog Building stories, en låda med 17 tryckta delar i olika format och sidantal. Som titeln antyder får man sätta ihop berättelserna själv. Detta ledde till Monograph (bild längst ned), en visuell resa genom Chris Wares liv i ett format som är dubbelt så stort som en normal stor bok. Rusty Brown, som är hans senaste är lite mer traditionell (på Wares sätt alltså), vilket ofta innebär mycket små rutor, som får läsare att byta glasögon.

Sett

Dagens natt/frukostfilm

*  Cynthia – USA 1947 Robert Z Leonard – med: Elizabeth Taylor

Vad den här mediokra filmen har med Buster Keaton att göra ska jag berätta om i en senare blogg.

Nattens öl var en holländsk trappist; det verkar som munkarna förökar sig. Den har en lite strävare smak än de belgiska.

Onsdagsfilmen

* César – Frankrike 1936 Marcel Pagnol

Den tredje och sista delen av Marseille/Marius-trilogin. Under tidigare onsdagar har vi sett:

* Marius – Frankrike 1931 Alexander Korda

* Fanny – Frankrike 1932 Marc Allegret

Sedan jag läste om Marius-trilogin på 1970-talet har jag väntat på att få se den. Och nu är det fullbordat. Det har varit en högtidsstund. Sonen Marius föredrar sjön framför flickvännen Fanny som när hon upptäcker att hon är gravid gifter sig med gamlingen Panisse, som i trilogins sista del är på väg att dö, men innan avslöjar en hemlighet  som förändrar allt. César är Marius far.  Marius och Fanny bygger på två succépjäser av Pagnol och en stor del av njutningen är att följa dialogen, som är betydligt djupare än i ett traditionellt filmmanus. Till sista delen skrev Pagnol direkt för filmen och regisserade själv.

Det gjordes också en engelsk, tysk och svensk version av Marius samtidigt; den svenska, med Inga Tidblad som Fanny, är märkligt nog bevarad; nu gäller det att få TV att visa den. Tidblad har berättat om hur de fyra Fanny, identiskt klädda, stod i kö på kajen för att springa in i tur och ordning framför kameran och säga sin replik på respektive språk. Alexander Korda var känd för sin effektivitet.

Det har gjorts flera nyinspelningar av trilogin och en musikal. Pagnol är författare till romanerna Nyckeln till Provence och Manons källa.

TIDIGARE SEDDA FILMER

* The Chapman report – USA 1962 George Cukor

* Behind the make-up – USA 1930 Robert Milton, Dorothy Arzner – med: William Powell, Kay Francis

* A notorious affair – USA 1930 Lloyd Bacon – med: Kay Francis

* When the Daltons road – USA 1930 George Marshall – med: Kay Francis

* Ladies’ man – USA 1931 Lothar Mendes – med: Kay Francis

* Vice Squad – USA 1931 John Cromwell – med: Kay Francis

* The false madonna – USA 1931 Stuart Walker – med: Kay Francis

* Street of women – USA 1932 Archie Mayo – med: Kay Francis

* Comed over Broadway – USA 1938 Busby Berkeley – med: Kay Francis

* The man who lost himself – USA 1941 Edward Ludwig – med: Kay Francis

* A sunday dinner for a soldier – USA 1944 Lloyd Bacon

* True to life – USA 1943 George Marshall

* Spitfire – USA 1934 John Cromwell – med: Katharine Hepburn

* Forty little mothers – USA 1940 Busby Berkeley

* The fighting eagle – USA 1927 Donald Crisp – art dir: Mitchell Leisen

* Take a letter darling – USA 1942 Mitchell Leisen – med: Rosalind Russell

* G.E. Theatre: The other wise man – USA 1966 Mitchell Leisen

Ronald Reagan berättar en saga för sin familj.

* Inspector Hornley – England 1939 Eugene Forde

* Inspector Hornleigh on holiday – England 1939 Walter Forde

 

 

DE SISTA GRIFFITH-FILMERNA & KVINNAN SOM BARA FICK VARA ROLIG.

gårDagens kvinna: Kitty Clive (1711-1785)

En engelsk komedienn som i hela sitt liv längtade efter att få spela dramatisk teater. När hon spelade Portia mot Charles Macklens Shylock råkade hon parodiera en känd londonadvokat vilket ledde till långa bråk. Hon slog igenom i balladoperan Love in a riddle och specialiserade sig på italienska operaparodier. 1769 drog hon sig tillbaka till “Clive’s den”, som blev ett populärt tillhåll för tidens ledande intellektuella. Samuel Johnson sa “What Clive did best, she did better than Garrick.”

Kronologi

Pablo Picasso (1881-1973): Kvinnohuvud (pastell; 1921).

---

Kristendomens införande i Västerlandet ledde till att kvinnorna fick samma låga status som i den grekiska antiken. Inledningsvis hade kvinnorna vissa funktioner, men Paulus och kyrkofäderna införde en ordning som härskat till våra dagar. I andra kulturer dyrkades ofta fruktsamheten, men den judiska föreställningen framhöll ofruktsamhet och hat för allt som hade med kvinnokönet att göra. Hon blev den orena som var mannens förförerska och syndabock för hans svagheter. Det blev orent att föda barn och efter varje födsel ska hon stanna hemma och renas, 33 dagar om det blev en pojke, 66 om det var en flicka. Askesen blev en dygd. Kyrkomötet 505 undrade om kvinnan överhuvudtaget kunde räknas till människosläkten. Hon var ett hastigt växande ogräs, en ofullkomlig människa, tyckte Thomas av Aquino. Mannen och det manliga blev med kristendomen liktydigt med begreppet människa.

Läst

Conny Blomberg, Bengt Friskman, Karl Åke Lindblad: Britt-Marie Strand: Upplandsbodarna. Från några bodar till kommuncentrum

Jag är född här och det måste man nästan vara för att kunna bli intresserad, antagligen önskar man att någon kunde göra något liknande om min födelseort. Mängder med bilder, kartor (men inte tillräckligt för dem som för längesedan flyttat därifrån och har svårt att minnas alla platsnamn). Boken har den tråkigaste av format, A4, och text och bilder har i princip bara ”hällts in” på sidorna så att bilder och rubriker hamnar lite här och där. Med lite mer omsorg kunde den ha blivit ett praktverk, något som urinvånarna antagligen inte bryr sig om.

Skolan jag gick i som barn.

Sett

D W Griffith började som skådespelare hos Mack Sennett Films som producerade för American Biograph Company (AB) där han också debuterade som regissör. Numreringen av Griffiths filmer bygger på The Griffith Project i Pordenone där man under många år visade allt som bevarats, och det rör sig om flera hundra filmer.  Tretton volymer publicerades.  Vad som kommer här är det jag sett sedan jag började den här bloggen, kanske inte de bästa att börja med om man är ny när det gäller Griffith, men de mer kända finns att hitta på nätet. De sista titlarna är långfilmer där Griffith i princip var producent, men det är osäkert hur mycket han hade med dem att göra eftersom han höll på Intolerance samtidigt.

* The sculptor’s nightmare – USA 1908 AB-3/#16 Wallace McCutcheon – med: D W Griffith

* The invisible fluid – USA 1908 AB-5/#20 Wallace McCutcheon – med: D W Griffith

Griffith är regissör till samtliga amerikanska filmer som följer:

* Betrayed by a handprint – 1908 AB-13/#46 med: Mack Sennett

* The Zulu’s heart – 1908 #49

* Mr Jones at the ball — 1908 AB-41 /#56

* The call of the wild – 1908 AB-26 /#58

* The taming of the shrew – 1908 AB-30 /#61

* The Joneses have amateur theatricals – 1908 #83

* The drunkard’s reformation – 1909 #118

* Lucky Jim – 1909 #128

* The son’s return – 1909 #147

* The way of man – 1909 #153 med: Mary Pickford

* A child ot the ghetto – 1910 #260

* The lesson – 1910 #306

* Winning back his love – 1910 #307

* Heartbeats of long ago – 1910 #318

* His daughter – 1911 #321 med: Mack Sennett

* Enoch Arden 2 – 1911 #337

När filmerna blev längre än 1 akt betraktade man dem under en period som separata filmer. Det här är alltså slutet på Enoch Arden (som jag tidigare sett del 1 av).

* His Indian brother – 1911 #345

* Iola’s promise – 1912 #396 med: Mary Pickford

* The lesser evil – 1912 #404

* The old actor – 1912 #405 med: Mary Pickford

* Lena and the geese – 1912 #412 med: Mary Pickford

* The inner circle – 1912 #424 med: Mary Pickford

* Hoodoo Anne – 1916 #534 Lloyd Ingraham – manus/supervisor: D W Griffith

* Sold for marriage – 1916 #537 William Christy Cabanne – prod: D W Griffith – med: Lilian Gish

* The habit of happiness – 1916 #538 Allan Dwan – prod: D W Griffith  – texter: Anita Loos – med: Douglas Fairbanks

* The devil’s needle – 1916 #552 Chester Whitey – supervisor: D W Griffith

 

FULLT AV MICHAEL CURTIZ och BYSTRÖM & BERGMAN.

gårDagens kvinna: Hilja Byström (1908-1993)

Född Kallioniemi i Matojärvi, Övertorneå. Författare som talade tornedalsfinska men skrev på svenska, antagligen den första skönlitterära författen i Tornedalen. Hon arbetade som lärare i Karungi och skrev romantrilogin Byn, Ungfolk och Bondfolk mellan 1940 och 1943. 1935 gifte hon sig med kyrkoherden i Råneå. 100-årsjubileet av hennes födelse firades med musikalen Sånger från Matojärvi av Bengt Pohjanen och Kaj Chydenius.

Kronologi

Pablo Picasso (1881-1973): Nakna kvinnor (1906).

Läst

* Ingmar Bergman: Arbetsboken 1955-1974

Detta är inte Bergmans manus till filmerna; Arbetsboken var de häften han skrev i om problemen med att skriva manus. Det blir tydligt hur svårt han har att komma vidare innan han förstått sina karaktärer. När de är definierade styr de handlingen och dialogen. Det här är första delen av två.

Sett

* Samson und Delila – Österrike 1922 Alexander Korda – med Michael Curtiz möjligen som regiassistent

DeMilles många gånger beprövade grepp, en biblisk parallell historia till den moderna, där en operasångare ska göra operan S & D och hämtar inspiration från en bibelsprängd. I båda fallen hänger det på håret.

* A breath of scandal – USA 1960 Michael Curtiz

* The matrimonial bed – USA 1930 Michael Curtiz

* Bright lights – USA 1930 Michael Curtiz (orig Technicolor)

* Black fury – USA 1935 Michael Curtiz

* Stolen holiday – USA 1937 Michael Curtiz – med: Kay Francis

* Trouble along the way – USA 1953 Michael Curtiz

* The man in the net – USA 1958 Michael Curtiz

* Francis of Assisi – USA 1961 Michael Curtiz

Inte mycket att ha, se Rossellinis film istället.

 

 

KAMELEONTEN EDGAR ULMER & RELIGIÖST MÅLERI.

gårDagens kvinna: Marie Ellenrieder (1791-1863)

Hon var den första kvinnan som blev antagen till en konstakademi i Tyskland, vilket banade vägen för andra kvinnor, en möjlighet som vid tiden var unik för hela Europa. Baron von Wessenberg, en kyrkans man i Ellenrieders hemstad Konstanz påverkade henne att söka sig till religiösa motiv. Vid 31 fick hon en altarbeställning som möjliggjorde en resa till Italien där hon träffade Nazarenerna, en grupp som eftersträvade en förnyelse av den religiösa konsten. Tillbaka i Tyskland blev hon utsedd till hovmålare 1829, men drog sig tillbaka från samhället och levde ett alltmer asketiskt liv.

Kronologi

Pablo Picasso (1881-1973): Flickorna från Avignon /Les demoiselles d’Avignon (1907).

---

Sveriges första kvinnliga jungman, Agneta Hansson, gick till sjöss från Göteborg i januari 1962.

Läst

* Jörn Donner: Blod är tunnare än vatten

Donner har oväntat blivit en favorit, men det här är den första romanen för mig, han har skrivit massor av böcker i alla genrer. Tiden är Finland strax efter inbördeskriget 1918, i det ryska samhället stod strider mellan röda och vita. I gränstraktern mot Finland var det krångligt att veta var sympatierna låg.

Sett

* Damaged lives – USA 1933 Edgar Ulmer – om varför man får syfilis och vad man kan göra åt det

* Diagnostic procedures in tubercolosis – USA 1940 Edgar Ulmer

* Jive junction – USA 1943 Edgar Ulmer

* Corregidor – USA 1943 William Nigh – manus: Edgar Ulmer (bl a)

Kärleksproblem i Filippinerna under andra världskriget, och med japanerna förstås.

* Danger! Women at work – USA 1943 Edgar Ulmer – med: Patsy Kelly

* Turbo charger: Flight operation – USA 1943 Edgar Ulmer

* Turbocharge: Master of the skies – USA 1943 Edgar Ulmer

Två korta instruktionsfilmer om ett system som håller ångan oppe när jetplanen kommer upp i för tunn luft. Den förra är som att läsa en instruktionsbok för något man inte behöver, den senare sätter hela processen i ett sammanhang.

* I pirati di Capri – USA 1949 Edgar Ulmer

Mycket spänstigare än Ulmers senare Italien-äventyr Hannibal, mer Robin Hood.

* Babes in Bagdad – USA 1952 Edgar Ulmer

Stora sjärnor som Paulette Goddard, Gypsy Rose Lee och Christopher Lee (inte släkt vad jag förstår) medverkar i den här larviga filmen. En BOMB hos Maltin. Det är fascinerande en stund, men jag orkade inte se hela.

* Hannibal – USA/Italien 1959 Edgar Ulmer, Carlo Ludovico Bragaglia
En av de fånigast filmer jag sett, om det inte varit för Ulmer hade jag aldrig haft en tanke på att se den. De är ofta plågsamma de sista filmerna i en favoritregissörs karriär. Repliker, musiken, ageramdet och Victor Mature i titelrollen är allt outhärdligt. Inte ens elefanterna kommer undan med hedern i behåll som MFB skrev. Nu är det över.
Man blir aldrig riktigt klar med Ulmer, men jag är så nära jag tror jag kan komma. Det är en hissnande resa med en bredd som få andra regissörer inte ens kommer i närheten av. Ofta gjorde han filmerna på en eller två veckor och även den banalaste handling får en speciell Ulmer-atmosfär.

 

PIANISTEN & KOMPOSITÖREN SOM HAMNADE I SKUGGAN AV SIN MAN.

gårDagens kvinna: Clara Wieck Schumann (1819-1896)

När hon var åtta var hon en duktig pianist. Vid en konsert som hölls i ett privathem träffade hon Robert Schumann. Hon var en av tidens mest berömda pianister och gav konserter över hela Europa. När hon var 21 gifte hon sig med Robert och fick åtta barn, men hon fortsatte att ge konserter, mer än någon annan samtida, där hon framförde musik av sin man, Chopin, Brahms och många av Beethovens pianosonater för första gången. Hon komponerade pianoverk, orkesterverk, kammarmusik, körverk och sånger för piano. Robert var inte särskilt känd vid tiden, men efter hans död spelade hon mest hans musik och hennes egna verk kom i skymundan.

Kronologi

Pablo Picasso (1881-1973): Harlekins familj (gouache, 1905).

---

1907 sysselsattes 52 460 grekiska kvinnor i industrin och annat förvärvsarbete, 1920 219 182 och 1940 794 322.

Läst

* Desmond Morris: Bodywatching. A field guide to the human species

Sedan Morris slog igenom med Manwatching har han varierat samma tema kring kroppen (som här), olika åldrar och bebisar.

Sett

* Phffft! – USA 1954 Mark Robson – med: Judy Holiday

Olika böcker har olika förklaringar till vad det är som låter ”phffft”.

* I’ll cry tomorrow – USA 1955 Daniel Mann – med: Susan Hayward (Lillian Roth)

* Glomdalsbruden – Norge 1926 Carl Th Dreyer

Nu har jag sett alla filmer av Dreyer.

* People will talk – USA 1951 Joseph Mankiewicz

* The naked kiss – USA 1964 Samuel Fuller

* The baron of Arizona – USA 1949 Samuel Fuller