TIDIGA RESEFILMER – SPEKTAKULÄR ELDSVÅDA – EXPERIMENTELL SCHACK.

Kronologi

Rembrandt

Rembrandt (1606-1669): Kvinna med solfjäder av en strutsplym (ca 1660).

Sett

nattfilmen

borneo
* A trip through North Borneo – England 1907 kamera: Harold Mease Lomas

* Banks of the Nile – England 1911 Charles Urban – Kinemacolor

* Balloon Accident at St Cloud (Paris) England 1914

* Round Brussels in ten minutes – England 1908 Prod: Warwick

frukostfilmen

padre

* Padre – Italien 1912 Gino Zaccaria, Dante Testa – ofullst – Segundo de Chomon. Spaniens svar på Méliès, fick många lovord för eldsvådan.

Cocteau-onsdag
* La villa Santo Sospiro – Frankrike 1952 Jean Cocteau – DVD

* 8 x 8: A chess sonata in 8 movements – USA 1957 Hans Richter – IMBd anger Jean Cocteau som medregissör, men han är ansvarig för bara ett avsnitt, precis som flera andra är ansvariga för sina.

chess

DEN KVINNLIGA LÄGERVAKTEN.

gårDagens kvinna: Hildegard Lächert (1920-1995)

Lachert.jpg

Tysk sjuksköterska och lägervakt vars sadistiska beteende gjorde henne ökänd bland fångarna. Hon tjänstgjorde i Ravensbrück, Majdanek, Plaszów och Auschwitz-Birkenau. En polsk domstol dömde henne 1947 till 15 års fängelse, men hon frigavs 1956. Hon och 16 andra lägervakter som tjänstgjort i Majdanek ställdes inför rätta i Västtyskland 1975 och dömdes till 12 års fängelse.

Kronologi

rembrandt

Rembrandt (1606-1669): Sovande kvinna.


Många koreanska kungar gifter sig på 1300-talet med mongoliska prinsessor på grund av deras viktiga politiska bakgrund. De blir ofta den dominerande partnern i äktenskapet och påverkar etiketten vid hovet. En del, som Tognyong, regerar (1344-1351). De har stor rörelsefrihet, en gjorde 87 resor under sitt liv.

Sett

1 fences

* Fences – USA/Kanada 2016 Denzel Washington

Det är en teaterpjäs, spelas som en teaterpjäs och är regisserad som en teaterpjäs. Det behöver inte ha någon betydelse om ämne eller situation engagerar, men det gör det inte. Så efter 45 minuter slutade jag bry mig om den vuxne sonen skulle få spela amerikansk fotboll eller inte.

1 fences2

1 one

* One night of love – USA 1935 Victor Schertzinger

En gång i tiden fanns TCM i Sverige och vi kunde se nya gamla amerikanska filmer varje kväll. Sedan ändrades namnet till TNT och konceptet, filmerna begränsades till ett visst antal som visades om igen. Snart hade jag sett allt jag ville se. Samtidigt fortsatte TCM i USA på det gamla sättet. De flesta av deras filmer hamnar någonstans på nätet, ofta på den här ryska sajten.

1 one2

Läst

När bokmässan startar och portarna öppnas på morgonen den första dagen ställer den rutinerade stammisen sina steg mot sitt favoritmål. Många vet var det serveras gratis frukost, andra rusar direkt till antikvariaten, en och annan går av privata skäl till en viss monter för att se om hon är här i år igen. Det finns till och med de som börjar med att besöka ett förlag.

De trognaste stammisarna passerar allt detta och går direkt på Mikael Abelsson, vykortsmannen. I nio år har han kommit och suttit i ett hörn av antikvariatet Västgöta Litteratur med sina stora lådor fulla av vykort. När han inte åker runt på mässor för att sälja vykort står han i Örslösa Antik i Lidköping.
Antagligen är det runt 300 stadiga kunder som återvänder varje år och det är alltid trängsel kring lådorna. Det tar tid att leta igenom 54 000 vykort och man vet aldrig vilka fynd som kan dyka upp, som bilden från Brämaregatan på Hisingen. Jag kan inte minnas att jag sett det motivet tidigare bland de otaliga bilderböcker som getts ut om Göteborg. I varje fall inte ett med biografen Gnistan i bilden. (Gnistan var verksam 1938-1968.) Priset för vykortet, 60 kr, bekräftar att det är relativt sällsynt. De normala priserna på vanliga göteborgsbilder ligger kring 20-25 kr.

Vykorten var inte med från början i antikaffären i Örslösa. Det började med att kunder frågade efter särskilda motiv. Och sedan har det växt. Nu är vykortsmannen så känd att folk hör av sig och vill sälja. Annars är de vanligaste fyndplatserna auktioner och dödsbon.

– Jag brukar fråga om dödsboet är intakt, berättar Abelsson. Och då händer det att jag får svaret: “Ja, sånärsom på att jag slängt lite papper, vykort och sånt där.”

Han säljer vykort för 20 000 kr varje år under de fyra dagarna i Göteborg. De populäraste är göteborgsmotiven, som folk tycker det är roligt att ha utan att korten har något direkt samlarvärde. Det är när vi kommer till specialisterna som priserna stiger.

Tomtar och snögubbar är eftersökta. En tomte av Jenny Nyström kan gå på 200-300 kr. Men de allra intressantaste tomtarna är de som är tilltryckta på vanliga vykort från stadsmiljöer. En gatubild som normalt går på 25 kr får ett tiodubblat värde om det har kommit till några tomtar. Den här typen av dubbeltryck var tydligen vanligt i Tyskland på 1930-talet, men de har spritt sig till andra platser, till och med Varberg. För den oinvigde kan det vara lätt att tro att vykortet blivit förstört genom att någon har kladdat dit något på det.

De dyraste korten är de från järnvägsstationer vid småorter i Småland. De kan kosta 700-800 kr, Örslösa går på 900 kr.

– Det allra dyraste jag sålt, säger Abelsson, är ett från invigningen av Tun-banan på 30-talet. Det tog jag 1200 kr för.

Om det är skrivet något på baksidan gör inget till eller från när det gäller priset. Inte ens om det vore Strindberg. Då är det tvärtom, då har det ingen betydelse vilken bild det är på framsidan.

Ett sådant kort skulle aldrig säljas som vykort.