28 januari

Läst

https://i2.wp.com/s.cdon.com/media-dynamic/images/product/book/book/image2/gota_kanal_den_vidunderliga_resan-hilmersson_anders-17770302-frntl.jpg

* Anders Hilmersson: Göta Kanal – Den vidunderliga resan

”Vidunderlig” känns inte som rätt ord. ”Drömresa” hade väl blivit för banalt. Vad ska man kalla Sveriges unika upplevelse? Bilderboken för oss från Stockholm via slussar, broar och sjöar till Göteborg. Det är ingen guidebok att ha med sig, men den kan inspirera.

Sett

DE SYMPATISKA FILMERNAS DAG

https://agoraspeaks.files.wordpress.com/2014/01/12e4e-le-week-end.jpg

* Le Week-end – England 2013 – Roger Michell

Ett engelskt par (Jim Broadbent och Lindsay Duncan) åker till Paris för att fira sin 30-åriga bröllopsdag. Bitvis en light-version av Virginia Woolf, men de humoristiskaoch sympatiska sekvenserna dominerar i ett manus av Hanif Kureishi. En liten, liten aspekt har en likhet med Återträffen när Broadbents karaktär inser att hans lärjunge (Jeff Goldblum) har en helt annan uppfattning om honom än han själv.

le week-end

http://filmandfodder.files.wordpress.com/2013/11/leweekend_620_620x350.jpg

https://i1.wp.com/www.cinechronicle.com/wp-content/uploads/2013/09/La-Venus-a-la-fourrure-affiche.jpg

* La Vénus à la fourrure – Frankrike 2013 – Roman Polanski

Polanski forsätter att reducera uttrycket. Carnage utspelade sig i en lägenhet med ett par familjer, Venus på en teater med två personer, Mathieu Amalric, som ser ut som en ung Polanski, och Emmanuelle Seigner, som är gift med Polanski. Hon kommer för sent till en audition för en bearbetning av Sacher-Masochs Venus i päls. Den nattliga genomläsningen slår gnistor och skiftar perspektiv. En intensivare variant av Cykla med Moliérè.

https://i2.wp.com/static.lexpress.fr/medias_7911/w_975,h_424,c_crop,x_35,y_57/w_605,h_270,c_fill,g_north/emmanuelle-seigner-20_4050785.jpg

https://i1.wp.com/media.paperblog.fr/i/687/6877410/venus-fourrure-roman-polanski-L-GU5Fcf.jpeg

https://i2.wp.com/www.cineme.be/wp-content/uploads/1001494_10151667249896912_1899736612_n1-1.jpg

* Marina – Belgien 2013 – Stijn Coninx

Det är alltid roligt att få säga: Jaha, det visste jag inte. (Den största Jaha-upplevelsen någonsin, kanske, inträffade för ett par dagar sedan, se Freak out). Italienare kom inte bara till Sverige under 50-talet för att få jobb, utan också till Belgien där de arbetade i gruvorna. Sonen till en av dem, Rocco Granata, skrev den stora schlagern Marina som 1959 spreds över hela världen. Det finns flera likheter med Monica Z, relationen till pappan och nattlyssnandet på direktsändningen i radio från USA. Det är lite naivt, but what the heck, charmen och tidsandan väger över.

https://i0.wp.com/www.westoek.be/wp-content/uploads/2013/11/Marina.jpg

https://i2.wp.com/www.marinafilm.be/resources/images/visuals/story/story3-large.jpg

* Twin sisters – Norge 2013 – Mona Friis Bertheussen

Dagens mest sympatiska film kommer från verkligheten. Två par, ett amerikanskt, ett norskt, upptäckter av en slump att de bebisar de adopterar är tvillingar, trots att de kinesiska myndigheterna förnekar det. I dag är syskonen tio år. Filmen visar hur de trots det stora avståndet och de inte talar samma språk lyckas finna varandra. Det känns som ett privilegium att få följa dem i deras privata värld. Filmen har gjort dem världsberömda och lett till att de kan träffa varandra oftare.

https://i2.wp.com/halfilms.com/wp-content/uploads/2013/09/Twinsisters-.jpg

https://i2.wp.com/res.moviezine.se.s3-external-3.amazonaws.com/6a1cd/6a1cdfba6324c8fab62d0d20be89a5ed/postr_l.jpg

* Återträffen – Sverige 2013 – Anna Odell

Det är inget sympatiskt med den här filmen, i varje fall är alla karaktärerna osympatiska, även den mobbade eleven, som vid klassens återträff äntligen säger ifrån det hon inte kunde under de 9 åren. Den är uppfriskande annorlunda i svenskt filmliv.

https://i0.wp.com/gfx.svd-cdn.se/multimedia/dynamic/01077/odell_1077662c.jpg