gårDagens kvinna: Marie le Vasseur (1674-1767)
När Rousseau flyttade ihop och så småningom gifte sig med tjänsteflickan Thérèse le Vasseur fick han hennes giriga mamma Marie på köpet. Hon pungslog honom på det lilla han tjänade på att kopiera noter. Av någon anledning skrev Voltaire att Rousseau var en hjärtlös familjeman som orsakade svärmors för tidiga död. I själva verket levde hon till 93.
Sett
* Turist – Sverige/Danmark/Norge 2014 Ruben Östlund
En konkret situation, pappan springer ifrån en annalkande lavin och lämnar frun och barnen, leder till kris i relationerna under veckan på ett lyxhotell i Alperna. Skiftningarna i utvecklingen är ovanligt nyansrika. Särskilt Lisa Loven Kongsli som hustrun imponerar, medan de två barnen är mer schematiskt skildrade. Hon pratar norska (samproduktion) medan maken och barnen talar ren svenska. De borde rimligen ha plockat upp ett och annat ord från varandras språk. Varför maken sitter i korridoren utanför hotellrummet när han tappat bort sitt nyckelkort i stället för be någon i personalen, till exempel den evigt övervakande städaren, kan kanske bero på att han börjar känna sig deppig över sitt beteende. De många realistiska samtalen omväxlar med sekvenser från fjället som ibland känns som drömmar. Musiken och ljusen i den snöiga miljön känns lite som typiska Östlund-manér. Han är som en minivariant av Trier, det finns bitar att imponeras av, men även sådant som irriterar. Slutscenen får nog kategoriseras som manér.
* Concerning violence – Sverige/Finland/Danmark/USA 2014 Göran Olsson
Det sägs i början av filmen att Frantz Fanons bok med de kompromisslösa analyserna av kolonialismens själ har förbjudits i Europa. Vem i Europa förbjuder böcker? Den har kanske stoppats i en eller par länder, men även det verkar overkligt utanför en totalitär stat. Den här filmen använder samma principer som Olssons tidigare imponerande The black power mixtape 1967-1975. Arkivmaterial från olika källor sätts ihop för att ge en varierad bild. I den filmen fungerade det bättre, i den nya spretar det eftersom ämnet är så mycket större. Att citera så mycket text från Fanon är antagligen nödvändigt, men samtidigt är det inte helt lyckat i en film. Toleransen varierar säkert stort, vissa skulle kanske till och med acceptera en film som bara visar sida efter sida i en bok. Det blir i det här fallet teoretiskt effektivt, och det är kanske viktigast i det här fallet, men det är inte särskilt filmiskt effektivt.
* The Campus Carmen – USA 1928 23/9 Alf Goulding – med: Carole Lombard (Sennett MS-277)
agoraspeaks 