ACTORS, FLAPPERS, DANCERS AND BEGUINES.

gårDagens kvinna: Marie Desmares Champmeslé (1642-1698)

Fransk skådespelare. “Racine skriver inte pjäser för evigheten utan för La Champmeslé” , rapporterade  den kända skvallerdamen Mme de Sévigne. Under 30 år var Champmeslé den parisiska teatervärldens okrönte drottning – och Racines älskarinna (en del av den tiden). Hon föddes Desmares i Rouen där hon blev förälskad i både teatern och skådespelaren Charles Champmesle. Efter ett par år i landsorten flyttade de till Paris där hon sista stund fick hoppa in i Racines Andromaque på Hôtel de Bourgogne och vaknade upp nästa dag som stjärna. De följande pjäserna skrev han med tanke på henne i titelrollen: Bérénice, Iphigénie och Phèdre. Hon var medlem av Comédie-Française från dess grundade 1680 till sin död.

Kronologi

Gustave Courbet (1819-1877): Hängmattan (1844).

---

Béguine var en lekmannaorder med kvinnor på 1300-talet i Belgien, Frankrike och Tyskland. De diskuterade teologi, utövade välgörenhet och vägrade att gifta sig. De fördömdes och uteslöts från kyrkan. Många anklagades för kätteri och brändes på bål.

Läst

* Ann-Sofie Ohlander, Ulla-Britt Strömberg: Tusen svenska kvinnoår. Svensk kvinnohistoria från vikingatid till nutid

Det här

Sett

* The Guest Aleppo to Istanbul /Flykten Aleppo-Istanbul – Turkiet 2018 Andac Haznedaroglu

Allt vad en flykting på väg till Europa råkar utför, inklusive frågan: ”Var har du fått tag på mobiltelefonen?” Som om de inte har telefoner i Syrien:

* The flapper – USA 1920 Alan Crosland

* Dancers in the dark – USA 1932 David Burton

* The big broadcast – USA 1932 Frank Tuttle

* No other woman – USA 1933 J Walter Rubin

FAUNER, ARKITEKTER och MYRNA.

gårDagens kvinna: Corinne Griffith (1894-1979)

Dansare som blev filmstjärna hos Vitagraph 1916: The last man (1916). Senare var hon en av First Nationals populäraste skådespelare: The Garden of Eden (1928). New York Times tyckte hon pratade genom näsan, så hon slutade vid filmen när ljudet kom och blev affärskvinna. Vid ett tillfälle ägde hon fyra byggnader i Los Angeles, alla uppkallade efter henne. Hon skrev elva böcker, Papa’s delicate condition blev film 1963. 1953 startade hon en kampanj för att avskaffa inkomstskatten och menade att det var ett legaliserat tjuveri. I slutet av 1960-talet hade hon hållit nära 500 tal i ämnet.

Kronologi

Nicolas Poussin (1594-1665): Dansande fauner och nymfer (ca 1635-38).

---

Kvinnor fick rätt att bli ordinarie studerande vid Tekniska Högskolan 1921, ett par år senare vid Chalmers. Under mellankrigsåren utexaminerades ett 20-tal kvinnliga arkitekter. I början av 1990-talet var mer hälften av arkitektstudenterna kvinnor. Bland statsanställda arkitekter är kvinnor i majoritet.

Läst

* Ann-Sofie Ohlander, Ulla Britt Strömberg: Tusen svenska kvinnoår. Svensk kvinnohistoria från vikingatid till nutid

Det är precis vad titeln säger. Jag har hämtat en hel del information från boken till gårDagens kvinna och Kronologin.

Sett

* Lonelyhearts – USA 1958 Vincent J Donahue – med: Myrna Loy (som inte har mycket att göra)

Den här filmen är ett bra exempel på varför jag tidigare drog gränsen för mitt filmintresse vid 1950. 50-talets filmer, både på bio och i TV, började bli ambitiösa. De skulle ta upp problem och visa att de kunde vara seriösa. De emottogs ofta väldigt bra då, men i dag kan de uppfattas som hemmasnickrad odräglig psykologi. Den här filmen är ett bra exempel. Trots det finns det scener som är genuint engagerande. Numera har jag lagt gränsen 1960, men jag  prioriterar fortfarande de äldsta filmerna.

* Midnight lace – USA 1960 David Miller — med: Myrna Loy

Egentligen en Doris Day-film och en onödig upprepning av Gasljus, men vad gör man inte för Loy.

* My cousin – USA 1918 Edward Jose – med: Enrico Caruso (i dubbelroll som kusiner)

* West Side memories  – USA 2003 Michael Arick

Skådespelare och andra medarbetare minns inspelningen av West Side Story

An orphan

* Iron and steel supply of the world – England 1947

---

Den första filmvisningen i Ungern ägde rum den 10 maj 1896 när Lumière-filmer visades på Royal Hotell i Budapest.