gårDagens kvinna: Nan Patterson (1897-?)
En Florodora Girl som anklagades 1904 för att ha mördat sin älskare, Frank ”Caesar” Young i en droska på väg nedför Broadway i New York. Kulans ingångsvinkel tycktes utesluta självmord och eftersom de var ensamma i bilen pekade allt på Patterson. Hennes lugna uppträdande och försäkran om att han tagit livet av sig själv gjorde att juryn inte kunde enas. När det blev samma resultat vid ytterligare två rättegångar lades åtalet ned.
The Daily Bridge
Staines Bridge
The Thames, between Staines-upon-Thames and Egham Hythe, Surrey.
The stone arch bridge, by George Rennie, opened in 1832.
There has been a number of earlier bridges, the earliest in Roman times, a wooden one from at least 1228, a stone bridge in 1791, iron bridges in 1803 and 1807.
Läst
- Eric Shanower: Age of bronze: 1. A thousand ships
Samma idé som de gamla Illustrerade Klassiker, om någon minns dem, men så oändligt mycket bättre genomfört. I sju volymer berättar författaren/tecknaren om det trojanska kriget. Det är väldigt mycket att hålla reda, fyra sidor med personförteckning, två med släktträd och kartor, men det är klart berättat i dramatiska sekvenser, med samma noggrannhet som i en välgjord TV-serie. I slutet av första volymen ger sig de tusen skeppen iväg mot Troja för att hämta tillbaka Helena. En spåkvinna har sagt staden kommer att falla, men inte förrän det tionde året.
Sett
* Bølgen – Norge 2015 Roar Uthaug
En norsk katastroffilm som har allt, en forskningsstation med dataskärmar som vakar över en klippa som kan ramla ned i fjorden och skapa en tsunami, en buss full med turister och ett hotell, en familj med två barn som är på väg att flytta ifrån området, men blir försenade. Pappan har precis slutat på stationen, men kan inte låta bli att tyda tecknen på att något är på väg, mamman är receptionist på hotellet som ligger tio minuter bort i böljans väg. Flera plot-vändningar är något konstruerade, om jag tänker efter är hela filmen konstruerad. När de inte kommer iväg insisterar lilla dottern på åka tillbaka till huset med pappan och sova för att ta farväl av husets atmosfär. Den äldre sonen stannar på hotellet, men kan inte sova, så han går ner i källaren för att åka skateboard, med hörlurar, så han inte hör när larmet går. Så har man lyckats splittra familjen på det att det ska bli mer spännande när de försöker återförenas. Alla klichéer finns där, men det är väl spelat och bra uppbyggt. Det blir faktiskt spännande, även om man kanske känner sig lite skamsen efteråt över att man så lätt lät sig dras med. Inledningen visar dokumentärbilder från en liknande händelse på 1900-talet och i slutet får vi veta att det finns en klippa i Norge som kan ramla ned i en fjord.
Hört
Gershwin on the Internet
129. Why do I love you?
Tell me more 1925 – Lyrics: B G DeSylva & Ira Gershwin
agoraspeaks 